Bordlägga, återremittera och några andra begrepp

Det kan hända att någon eller några ledamöter eller kanske hela nämnden inte är beredd att besluta i ett ärende vid det pågående sammanträdet. Vad som då kan ske är antingen att ärendet bordläggs eller att det återremitteras och det finns en skillnad mellan begreppen.

Bordlägga

En bordläggning innebär att beslutet skjuts upp till ett kommande sammanträde och att inget ytterligare, till exempel en ny utredning, ska eller får tillföras ärendet.

I fullmäktige förekommer dessutom begreppet minoritetsbordläggning. Det betyder att en tredjedel av ledamöterna kan begära att ett ärende bordläggs till nästa sammanträde och då måste fullmäktige göra det En sådan bordläggning kan bara ske en gång. Ska det bordläggas ytterligare, krävs det vanligt majoritetsbeslut.

För nämndernas del finns inte rätten och möjligheten till minoritetsbordläggning, utan det är majoritetsbeslut som gäller.

Återremiss

Om ärendet behöver kompletteras med till exempel ytterligare utredning eller om underlaget känns ofullständigt, ska ärendet återremitteras och inte bordläggas. Det är viktigt att det i beslutet tydligt anges varför ärendet återremitterats så att mottagaren av återremissen vet vad som ska göras.

Även återremiss kan begäras av en minoritet motsvarande en tredjedel av ledamöterna när det är fullmäktige som sammanträder. Ett ärende kan dock inte först bordläggas och sedan återremitteras eller tvärtom med stöd av minoritetsreglerna. Det går bara att använda dem en gång i varje ärende. I en nämnd kan inte en minoritet återremittera ett ärende.

Reservation

Den ledamot som inte vill ta ansvar för ett beslut som nämnden fattat kan reservera sig.

Reservationer måste anmälas innan sammanträdet avslutas. Den behöver inte vara skriftlig. Finns däremot en motivation till reservationen ska den lämnas skriftligt till sekreteraren senast vid den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Reservation får bara göras av den som har rätt att delta i beslutet.

När votering begärs innebär det att det sker en omröstning. Den är till för att kontrollera om det verkligen fanns en majoritet för det förslag som ordföranden har uppfattat som vinnande vid en omröstning genom acklamation, vilket innebär att ärendet anses avgjort enhälligt.

Avstå från att rösta

En ledamot får avstå från att rösta när nämnden fattar beslut. Vid så kallas myndighetsutövning får dock den som deltagit i handläggningen inte avstå från att rösta.

Det förekommer att ledamöter vid acklamationsbeslut anmäler att de ”inte deltagit i beslutet”. Avstår ledamot från att delta i ett acklamationsbeslut ska detta protokollföras i den aktuella paragrafen. Vid beslut som fattas efter omröstning kan motsvarande notering göras vid den aktuella paragrafen eller i en särskild bilaga om sådan används för att återge vem som röstade för vad i voteringen.

Protokollsanteckning

I samband med att ett ärende avgörs kan en ledamot eller ersättare lämna en protokollsanteckning.

Votering

Beslut fattas normalt med acklamationsbeslut. Ordföranden lägger fram de olika yrkanden som ställts under diskussionen i ärendet och frågar ledamöterna om de beslutar i enlighet med xx:s yrkande, yy:s yrkande etc. Som ledamot eller tjänstgörande ersättare, ropar man ”ja” för det yrkande man vill ska vinna, annars ropar man ”nej”. När alla yrkanden har lagts fram talar ordföranden om vilket av dem som har bifallits. Har man röstat för ett annat yrkande och tycker att det är tveksamt om det verkligen finns majoritet för det förslag ordföranden har uppfattat som vinnande, har man rätt att begära votering (omröstning). Var och en av de som ska fatta beslutet ropas då upp och säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”, beroende på hur den vill rösta.

Yrkanden

Att yrka betyder att begära eller kräva något. Det finns två typer av yrkande, formella yrkanden och materiella yrkanden. Till formella yrkanden hör återremiss och bordläggning. Till de materiella yrkandena (sakyrkanden) hör bifall till grundförslag, tilläggsyrkanden, ändringsyrkanden, avslagsyrkanden och nytt yrkanden (förslag). Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna yrkanden.