Det finns barn som behöver en extra familj

En familj som promenerarFoto: Mostphotos

Det finns barn och ungdomar som inte kan bo kvar i sina hem. Det kan bero på föräldrars sjukdom, missbruk eller andra personliga problem. Barnet kan då behöva flytta till en ny familj, ett familjehem. Andra barn och ungdomar kan bo kvar hemma men behöver stöd av en kontaktfamilj eller stödfamilj, någon att komma till varannan helg. Ibland behöver barnet komma hemifrån akut och då behövs ett jourhem under en kortare tid.

En annan anledning kan vara att barnet är ett ensamkommande barn som helt saknar anhöriga i Sverige. Barn upp till 18 år, som kommer till Sverige utan vårdnadshavare eller socialt nätverk, är ofta flyktingar från något av de drabbade krigsområdena.

Barnen behöver ett hem och trygga kärleksfulla relationer med vuxna som kan vara en ersättningsfamilj. Det finns också barn och vuxna som behöver en kontaktperson att träffa på sin fritid, för att få stöd och dela aktiviteter med.
Läs mer om de olika uppdragen nedan.

Familjehem

Ett familjehem välkomnar någon annans barn som familjemedlem i sin familj. Vissa barn växer upp i sitt familjehem och bor där tills de blir vuxna och flyttar till eget boende. Andra bor i familjehemmet under en kortare period och kan sedan flytta tillbaka till sin ursprungsfamilj. Oavsett hur länge barnet bor i sin nya familj är familjehemmet en del i barnets barndom och kommer för alltid att göra ett avtryck i barnets liv.

Vem kan bli familjehem?

Att vara familjehem är att vara förälder och syskon till någon annans barn. Det är en viktig uppgift och hela familjen blir delaktiga, även de egna barnen. Därför är det viktigt att alla i familjen är överens inför ett uppdrag som familjehem. Det kan bli ett långsiktigt åtagande.
Alla barn är unika och därför behövs olika typer av familjer. Det viktiga är att man som familjehem kan erbjuda ett hem i en familj med en eller två trygga vuxna som kan ge ett barn en stabil tillvaro för att kunna växa och utvecklas under goda förhållanden.
Du kan bo på landet, i lägenhet eller i hus, vara ensamstående, gift eller sambo, med eller utan barn. Det viktigaste är att familjehemmets förutsättningar matchas med barnets behov. Man är inte ensam om föräldraskapet utan är där som ett stöd för barnet i kontakten med de biologiska föräldrarna.

Hur blir man familjehem?

Innan du kan bli ett familjehem utreder familjehemsgruppen om du och din familj passar för uppdraget. Utredningar syftar till att vi ska lära känna er och tillsammans komma fram till vilket barn som just er familj bäst kan hjälpa.
Utredningen består av intervjuer, hembesök, referenstagning och
registerkontroller. Att bli familjehem är ett viktigt beslut som ofta måste ta tid för alla inblandade.

Stöd och ersättning

Familjehemmet får råd och stöttning av familjehemssekreteraren och barnets handläggare som ansvarar för det placerade barnet. Familjehemmen erbjuds handledning.

Familjen som tagit uppdrag som familjehem får en ersättning av
socialförvaltningen. Socialförvaltningen följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer när det gäller ersättningar.
Ersättningen består av två delar:

  1. Arvodet, som är ersättning för det uppdrag ni utför. Arvodet är skattepliktigt och är sjukpenning- och pensionsgrundande. Summan kan variera beroende på barnets ålder och hur komplext uppdraget är.
  2. Den andra delen är en omkostnadsersättning, som ska täcka de
    merkostnader som barnet medför. Summan för omkostnadsersättningen varierar utifrån en mängd olika faktorer. Det handlar till exempel om barnets ålder, fritidsintressen, barnomsorgsavgifter, bilskjuts och umgängen.

Att vara familjehem är ett uppdrag och kan inte ersätta ett förvärvsarbete.

Jourhem

Ett jourhem tar hand om barn och ungdomar som ofta behöver komma omedelbart. Att vara jourhem innebär att du tillfälligt och under en begränsad tid går in i förälderns ställe, och det är du som ansvarar för den dagliga omvårdnaden om barnet.

En utredning påbörjas i samband med placeringen för att se på vilket sätt barnet och familjen kan få bäst hjälp. Under tiden barnet bor i jourhemmet krävs ett samarbete med barnets biologiska föräldrar, socialtjänst, barnets skola och andra vårdgivare. Du kan komma att delta i många möten kring barnet.
En del barn kan flytta hem till sin biologiska familj igen. Andra barn behöver en stadigvarande placering i ett familjehem. Det förekommer även att utredningen visar att barnet kan behöva placeras på ett behandlingshem.

Vem kan bli jourhem?

För att bli kontrakterat jourhem krävs intresse, tid och eget rum till barnet. Det är bra att ha erfarenhet av att ta hand om andras barn, gärna yrkesmässigt. För att vara ett jourhem krävs att det finns en vuxen som inte arbetar. Målsättningen är att det ska vara så små förändringar som möjligt i barnets vardag. Det krävs att man som vuxen är trygg och både kan sätta gränser och vara flexibel.

Hur blir man jourhem?

Om du är intresserad av att bli jourhem gör vi en utredning om din familj. Utredningen innebär hembesök, intervjuer, olika registerkontroller och referenser.

Stöd och ersättning

Jourhemmet får råd och stöttning av familjehemssekreteraren samt erbjuds handledning. Oavsett om det finns ett barn placerat eller inte får jourfamiljen en ersättning med ett fast arvode. Omkostnadsersättningen bedöms individuellt efter barnets behov. Socialförvaltningen följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer när det gäller ersättningar.

Kontakt- och stödfamilj

Som kontaktfamilj är ni ett uppskattat stöd för många barn och deras föräldrar. Ni blir ofta viktiga personer i barnets liv och fungerar som en extra familj för barnet.

Inom LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) kallas den här insatsen stödfamilj. Här behövs också intresserade familjer som vill stödja barn och ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Vem kan bli kontakt- eller stödfamilj?

För att vara kontaktfamilj behövs ingen särskild utbildning. Det viktiga är att ni är stabila och har tid, plats och engagemang för att ta hand om ett barn.

Hur blir man kontakt- eller stödfamilj?

Är du och din familj intresserad av att bli kontakt- eller stödfamilj gör vi en utredning om din familj. Utredningen innebär hembesök, intervjuer, olika registerkontroller och referenser.

Stöd och ersättning

Kontakt- eller stödfamiljen får råd och stöttning av familjehemssekreteraren.
Ersättningen bedöms individuellt, efter barnets behov och hur ofta barnet är hos kontakt- eller stödfamiljen. Socialförvaltningen följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer när det gäller ersättningar.

Kontaktperson

Att vara kontaktperson är ett sätt att hjälpa barn, ungdomar eller vuxna att bryta isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsaktivitet och ge råd och stöd i vardagssituationer.

Oftast ses man en till två gånger i veckan under några timmar. En kontaktperson ska vara en medmänniska som kan lyssna och vara ett stöd i vardagen.

Det finns olika anledningar till att ett barn eller ungdom behöver en kontaktperson. Ett uppdrag som kontaktperson ser därför alltid olika ut. Oftast finns ett behov av att prata, få en förebild att identifiera sig med, få bättre självkänsla och få utveckla en bra fritid. Det kan därför handla om fika, prata och att göra aktiviteter tillsammans.

Vem kan bli kontaktperson?

För att bli kontaktperson måste du vara över 18 år. Du behöver ha ett intresse för att hjälpa andra människor och ha ett socialt engagemang.

Hur blir man kontaktperson?

En blivande kontaktperson utreds av en familjehemssekreterare genom intervju. Familjehemssekreteraren kontrollerar polis- och socialregister samt eventuellt även kronofogderegister.

Stöd och ersättning

Kontaktpersonen får råd och stöttning av familjehemssekreteraren.
Kontaktpersonen får ersättning i form av ett arvode och en
omkostnadsersättning. Socialförvaltningen följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendationer när det gäller ersättning.

Vill du veta mer?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på socialförvaltningen. Vi berättar gärna mer om uppdragen. Socialförvaltningen arbetar med att rekrytera, utreda och handleda familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner.